Uppåt!

Det blev ett tvåsiffrigt antal "uppspring" i fem olika backar. Jäkligt kul, känns som att det blir lite lek över det hela! Fast jag tycker bäst om de kortare;) då jag kan springa explosivt, det gillar jag! Det är liksom bara att ge allt ”PANG” på och sen är det klart;) De längre backorna är sega, lite svårare att portionera ut krafterna, halvvägs kanske även hjärnan hinner att börja tjata på med sina hjärnspöksdumheter eller benen typ akutstelnar pga. för högt tempo...

En av backarna idag, jag kallar den Mördarbacken, var så brant att jag tappade ballansen och ramlade nästan rakt bakåt… det är vad jag kallar brant! Fast just idag kunde jag inte löpa hela vägen upp, attan också! Men, när jag i slutet av sommaren hunnit utveckla supermuskler på baksida lår så kan jag nog flyga upp!?;) Mmmm, en utmaning alltså…; JAPP, jag tar utmaningen! Jag bestämmer här och nu att mitt ”backemål” är att den 31 juli kunna löpa upp hela Mördarbacken utan paus! Så där ja, nu är den satt… det var enkelt att sitta här bakom datorn och bestämma det;)

Nä, det ska ju vara möjligt att löpa och helst kunna ge en tanke eller två till tekniken också. Den tekniken jag förde där kan väl knappast vara besläktat med teknik, utan det blev nu någon ny, helt konstigt form av känguruhopp som försiggick där.. ha-ha… Och då jag i dödskrampor hoppade upp av typ bushen och upp på vägen däruppe på toppen av Mördarbacken, hoppade jag rakt in i ett gäng promenerande tonåringar som jag tydligen skrämde livskiten ut av! Jag såg deras blickar och öppna mun, fast jag hörde inget (tur det kanske...;), i mina öron trummade nämligen”Blank & Jones Nightclubbing” på för fulla muggar! Väl, inte konstig att de blev skrämda tänker jag, för med min ansiktsfärg där… typ lilla-blå… så finns det anledning till att bli lite skraj;) I mitt fall räcker det inte att bli röd, utan färgskalan tippar över emot det lite skumma lillablåa hållet.

På dessa 90 minuter hanns med att få uppleva stekande het sol, moln och precis mitt under passet ramlade himmeln ner med värsta regnvädret! Fick åter bekräftat utmaningen och svårigheten av att välja rätt klädsel i löpningen. Det ska ju inte vara för värmt och heller inte nerkylande;) Löpningskläder har många krav på sig för att de ska funka bra!

Sen hann jag hetsa upp mig också…över ett par medelåldriga män som inte orkade flytta på sig då jag superansträngd behövde passera. Nejdå, det var tydligen väldigt svårt ta hänsyn överhuvudtaget, de rörde inte på sig en millimeter, så jag blev skuffad lite ner från vägen... Me do not like! Jag har svårt för respektlöshet i allmänhet! Det samma gäller lögner, men det har ju inget med detta att göra …;) Fast nu fick jag sagt det också:)